De första högklackade skorna

Vem minns inte dem? Jag skickade efter ett par röda högklackade skor från Ellos. Inte ett helt lätt beslut, eftersom jag var längst i klassen och längd-mallen för en tjej, var inte den längd jag hade, kan jag säga. Att sedan de flesta av mina tjejkompisar var små, korta, söta och supersnygga (skitungar) gjorde det inte lätt. Men någonstans i åttan gjorde jag revolt. Det fick vara som det var. 176 cm lång cyklade jag ner till posten och hämtade ut paketet med mina högklackade skor, modell slingback.

Med de nya skorna uppnådde jag en bra bit över 180 cm. Nu gällde det att gå snyggt i dem. Med lite kämpande och koll på tv så fick jag rätt sväng. Hela sommaren hade jag de röda skorna och dansade både på Vikingalunden och Orionparken. Jag kände mig så fin. Aldrig har jag haft så roligt. Skinnet på klackarna fransades upp av grusgångarna och i slutet av sommaren hade skorna gjort sitt. Länge stod de i garderoben som ett minne över att acceptera sig själv och kanske att bli en ”bit vuxen”. Hur som helst, efter det så har jag alltid ett par röda högklackade skor i beredskap, ifall att.

Dessa Jimmy Choo var inte ens en dröm. Mina röda skor skickade jag efter från Ellos.

Annonser

Att skriva om Hallstavik

Foto: Himmelsbacken i Hallstavik, den största backen när man var liten.

Att skriva om Hallstavik har jag alltid tyckt är så kul. Även i mina små korta noveller under högstadieåren var handlingen alltid förlagt i Hallstavik. Tanken att miljön skulle ligga någon annanstans var uteslutet. Visst, det kunde hoppa en sväng till Stockholm eller varför inte Gävle. Dit hade Kicki jag liftat en gång, inte populärt av våra föräldrar kan jag säga. Men annars var det Hallsta som gällde.

Bakgrundsbruset från bruket, vattnet som smakade fan, timmerbilarna som man fick hålla sig undan för, småvägarna där man kunde cykla utan lyse. Alla ställen där man kunde smygröka, idrottsplatsens dansbana och läktaren var perfekta platser utan vuxna. Att tillsammans med kompisar samla ihop några kronor och köpa cigaretter i automaten vid Tobaks-Lasse i mörkret var väldigt spännande.

Temat i mina noveller var sorglig, olycklig kärlek. Och miljön var Hallstavik.