När man börjar fundera på omslaget till trean

Till första boken hade jag en stövelknekt på omslaget. Jag gillar stövelknektar, det är någon klassmarkör med det. Det här med att ta av sig skor och stövlar när man går inomhus är inte alltid självklart.

Till andra boken använde jag samma knekt men lade till ett par svarta högklackade skor. Tillsammans bildar det något hotfullt tycker jag. Hursomhelst är det inte romantiskt. Få se vad ni tycker. Boken kommer ut om några veckor.

Nu kom min man hem med en stövelknekt i metallfärg och den kändes mer mjuk. Snäll och rar. Kanske får den gestalta omslaget till trean.

Stövelknekten som får gestalta min tredje bok? Kanske det blir så.