Ett år sedan debuten

För ganska exakt ett år sedan kom boken ”Hotelldirektören” och biblioteket i Hallstavik ordnade snabbt en kväll i slutet av november med en enkel annons på dörren. Just den kvällen var det ett hemskt väder, snöblandat regn piskade som småspik, hård och iskall nordanvind slet i hustaken. Ändå hade några stycken tappra tagit sig dit för att lyssna på mig. Vi satte oss i soffgruppen och drack te och pratade. Det blev en riktigt fin kväll, där vi alla kom till tals och berättade om bakgrund, släktförhållanden och vad som formar ens liv.

Responsen jag fick av dem, att berättelsen höll och att den berörde har funnits med mig vid alla framträdanden det här året. Därför var det med lätt hjärta och glädje att ett år senare, återigen berätta om hur romanen kom till. Den här gången, superannonserat i kulturblad, tidningar och affischer, inför ett fullsatt bibliotek i Hallstavik.

Bilden tagen en halvtimme innan start med några stolar utplacerade. Men så skulle det inte se ut sen! Det blev en magisk kväll. Tack till er som kom. IMG_5572

Annonser

Att avsluta medicinering mot depression…och börja igen!

Det tog mig en hel sommar att fasa ut medicineringen mot depression. Först 3/4 av tabletten i flera veckor. Illamående och bubblig mage. Sedan 1/2 i tre veckor för att därefter ta 1/4 i drygt fjorton dagar. Huvaligen vad kämpigt det var. Snurrig, yr och galet illamående.

Och allt besvär bara för att upptäcka att det inte fungerar. Jag får börja att knapra igen. IMG_5470

Trädet framför Emmalies köksfönster

Emmalie i romanen ”Hotelldirektören” bor på Ljusterögatan 14 på Södermalm i Stockholm.

Den riktiga förebilden, min farmors mamma bodde på samma adress och framför det som var hennes köksfönster står det här trädet fortfarande kvar. En mäktig ask. Hon måste ha sett det varje dag och kanske tyckt om det. Sett hur väder och vind piskade det under höststormarna och sett hur vackert det kunde vara med snö på grenarna i juletid. Och tänk hur hon såg lövsprickningen sent på våren, för en ask väntar länge, sist av alla. Efter en frostnatt släpper den sina löv mycket snabbt.

Det här trädet, det står fortfarande kvar, där på Ljusterögatan 14. IMG_5443

En debutant berättar

Inbjuden av Sverigeförfattarna och ett härligt gäng med skrivardrömmar på Mörby Hotell fick jag berätta hur det var att debutera. IMG_5528Den 18 oktober berättade jag om min väg till en utgiven roman. Att ge ut en bok med handlingen förlagd i det samhälle där man är uppvuxen och fortfarande bor, kan skapa många känslor. Det blev helt klart en rörande föreläsning med mycket frågor. IMG_5503

”…för särskilt utvalda författarbegåvningar.”

Kan det bli bättre? När man läser intervjun av Sören Bondesson (Debutantbloggen den 3 september 2017) och han beskriver sina kvällskurser. Jag nyper mig i armen och läser igen. Ja, det är min lärare i litterär gestaltning och jag går en av de där hemliga kvällskurserna ”för särskilt utvalda författarbegåvningar.”

Läs gärna hela intervjun.

http://www.debutantbloggen.wordpress.com/2017/09/03/gastblogg-soren-bondeson/IMG_5518

Jag är ingen författare…ännu

Första romanen på bokmässan i Göteborg och visst kändes det mäktigt. Men än är jag inte i mål. Två utgivna böcker och dörrarna öppnas. Två utgivna böcker och du kan ansöka om medlemskap i Författarförbundet. Det är mitt mål. Då kan man kalla sig författare.

Det är några trappsteg kvar. ”Gör färdigt” uppmanade en känd författare. ”Ge aldrig upp” är ett annat råd.

Här en bild på Zigge med boken i hand. Vi är klara att inta scenen. Sekunden efter att jag bränt av fotot stiger en journalist från VILLA nytt in och vi blir både filmade och intervjuade. Dock skedde intervjun utanför toaletten. 😀IMG_5485